Höstkänslor och två Jessi(ck)or
Vilket oväder! Sitter med i soffan med Jessica och planerar hösten med en varsin kopp té med några tända ljus och bara lyssnar på hur regnet knastrar på taket, lite mysigt måste man ändå medge att det är. Såhär kommer man sitta i höst också, iklädda i en stor kofta med tofflor - så lite kan man ju alltid ibland längta dit. Visst är det konstigt? Att man hela tiden längtar tills nästa årstid. Iallafall i slutet av den man befinner sig i. Är det höst, ja då längtar man till vintern och snön istället för leran och slasket. Och är det vinter, ja då längtar man självklart bort från den kalla och mörka tiderna till våren med fågelskvitter och den sköna solen istället. Men något man alltid längtar till, även fast det är den årstiden - som nu i även detta fall, sommaren, så längtar man tillbaka till den där riktigt sommarkvällen eller den där dagen då det inte var ett moln på himlen och man blev svettig i att gå klädd i bara bikini. Ja ni, det är konstigt det där.
Imorgon bitti ska jag till läkaren, jag har fått eksem, eller något liknande, i ansiktet(nej det är inte så äckligt som det låter), men det gör ont. Det svider och man känner sig ful. Pappa har smittat mig tror vi (nej jag kommer inte smitta Jessica, det hade läkaren sagt till pappa - "att det bara är vuxna som i vissa fall smittar yngre, det går inte från barn till barn.) Pappa har gått på medicin i bara ett par dagar och är redan bättre så om jag får medicinen imorgon så är jag nog bra tills på måndag iallafall(tur att man inte ska umgås i vimlet i helgen då, eller ännu värre - att skolan skulle börjat på måndag!!) Haha jag och mina marddrömmar.
Nu ska jag fortsätta vara social med Jessica, vi har så mycket att prata om efter att inte setts på säkert fyra veckor då hon varit på bland annat Öland och i Kroatien.
